Solen skiner, fåglarna kvittrar och här sitter jag, trött som fan å vill helst av allt bara ta en powernap! Men istället ska jag snart lätta till jobbet, efter att ha varit ledig i bra många dagar nu känns det skönt att komma tillbaka. Däremot kommer jag knappt träffa Milo något varken idag eller imorgon, när jag kommer hem ikväll kommer han redan ligga och sova, likadant imorn. Det suger verkligen! Tur nog jobbar jag dagpass i helgen, så då får jag en massa tid med min lilla älskling ♥

Dagen har rullat på fort, har haft fullt upp sen Milo väckte mig runt sex-tiden imorse. Först till dagis, sen in till stan med Mario, efter Willys, sen dagis igen på utvecklingssamtal, fika med Blubb, ut med Dizzie, till parken med Milo, laga mat, bada lilleman, fika med Madde, lägga lilleman. Inte en lugn sekund, men kan inte hjälpa att bara älska såna här dagar när man har mycket att göra. Man får liksom ut så mycket mer.

Dagarna rullar på och jag med dom kan man vell säga... Det är verkligen härligt att ha kommit ut i arbetslivet igen och jag trivs som fisken i vattnet. Däremot får jag seperationsångest varje gång jag måste lämna Milo. Det är verkligen jätte jobbigt och jag önskar att jag kunde få spendera varenda sekund tillsammans med honom. Dessvärre funkar det inte så, verkligheten ser inte ut så, tyvärr... Jag får om och om igen påminna mig själv om att jag gör det för våran skull, allra mest för hans. Jag gör det för att han ska få en trygg och stabil framtid, för att spara pengar så vi kan upptäcka världen tillsammans och göra en massa roligheter. Men det är tufft, jätte tufft... Jag skulle ljuga om jag sa nånting annat. Men lilleman får mig att kämpa, se det positiva i allt och fortsätta framåt. Just därför är det så svårt att vara utan honom. Han är liksom ljuset i mitt liv och ingen kan få mig på så bra humör som just han kan. Min lilla guldklimp, min skatt, mitt allt ♥

Woop woop! Vi lever, no need to worry! Det är bara så mycket som händer i våra liv just nu att jag inte har tid att sitta framför datorn och än mindre att blogga! Men jag får försöka slänga in ett inlägg lite då och då istället. Måste få in alla bilder från Milos ett års kalas också, för den dagen va fan underbar! Tänk att min prins redan är över ett, vart tog tiden vägen? Galet är vad det är!

Nu är det dags att hoppa i bingen för min del, imorgon blir det upp tidigt för att ta en tripp till Handens Centrum. Sen ska jag dra en storstäd här hemma, I'm kind of freaking out när det blir lite för rörigt. You know me! Jaja, god natt på er!

Hejjpa! Här sitter jag och gör... ingenting. Försöker få tiden att gå typ! Ikväll blir det nämligen bio med Cornelia och Adina borta på Heron. Vi ska se In Time, någon som sett den? Feting plus eller minus? Trailern verkar i alla fall grym! Har inte varit på bio på år och dar känns det som, kommer bli mys! Älskar den där känslan man får när man kliver in i salongen, doften av popcorn blandat med en massa surrande från människor som pratar.

Vad ska ni hitta på en fredag som denna?

Tanken va att jag skulle gå och lägga mig i tid idag, men det blir ju aldrig som man tänkt sig. Eller hur? Fast helt ärligt så går jag nog aldrig å lägger mig i tid, i alla fall inte så tidigt som jag egentligen skulle behöva. Men jag klarar mig alltid, superwoman you know!

Kryssning vart lika grym som jag visste att den skulle bli, eller nej. Den vart fan ännu grymmare! Helt galet vad jag längtar tills nästa, drygt ett halvår kvar sen kör vi igen!

Lite uppdatering kring lilleman blir det också, jag vet att ni är många som tycker det är roligt att läsa om alla framsteg han gör. Han har börjat gå mer och mer utan att ramla eller ta stöd utav något, det är så sött att se hur han tulltar omkring här hemma. Nu ska han bara vänja sig att gå med skorna på utomhus också, sen blir det full fart! Igår natt var även första natten Milo sov i sin säng inne i sitt egna rum och det gick jätte bra, inte en endaste gång vaknade han. Värre va det med mig, så fort jag bara hörde honom vända sig eller låta lite grann genom babymonitorn så nästintill flög jag upp ur sängen, klarvaken. Sen när jag väl lyckats somna om igen så rörde han sig igen och upp for jag i tanken på att nu har han vaknat och tycker det är jätte läskigt att vakna upp i ett helt annat rum än det han är van vid. Men nej inte de inte, han sov som en stock och har gjort även ikväll sen han gick å la sig. Jag hoppas jag kan slappna av mer inatt jag med, haha. God natt på er!

Wihooo! Idag blir det kryssning med en massa vänner, kommer bli awesome! Sist hade jag på tok för roligt, men har en känsla av att den här kryssningen kommer bli ännu grymmare. Det ska bli roligt att komma iväg å träffa en massa folk, men helt ärligt så kommer jag längta ihjäl mig efter dom här två. Det gör jag alltid när jag inte har dom vid min sida, men både Milo och Dizzie är i trygga händer och kommer ha det jätte bra medans jag är iväg å gör Östersjön osäker.



Mina fina, mamma älskar er ♥

Fan, jag har ingen aning om vad jag ska ha på mig på bandit kryssningen på fredag! Så jävla B att jag har klädkammaren proppfull med kläder men inget som tilltalar mig. It sucks! Får vell fortsätta leta, testa och matcha. Tillslut måste jag ju hitta något, eller hur? Men först blir det till att glo på DH, tjingeling!

Jag har funnit kärleken igen, hans namn är Runar och är Milos nya gossedjur som han fick av sin mormor tidigare idag. Men helt ärligt tror jag nog att jag snor honom, han är så jävla gò så de e galet!

Sitter för tillfället med min bästa vän under morgontimmarna (kaffekoppen) och försöker vakna till liv. Med tanke på att jag varit vaken sen strax efter sex imorse så borde jag vara piggare än vad jag för tillfället känner mig. Men idag är jag tröttare än vanligt helt enkelt och som ett minus i kanten har jag ryggvärk på det, not fun!

Förhoppningsvis blir jag piggare snart för jag har en massa att göra här hemma. Måste dra golven, plocka lite och fixa iordning mig själv. Å som alla ni mammor där ute vet så är det ett projekt när man har ett litet barn att hålla koll på varje sekund, att bara hinna göra sig själv iordning är i princip omöjligt och tar galet lång tid. I alla fall om man har ett barn som Milo, som ska klättra på precis allt och göra bus så fort han får chansen, haha. Bara att skriva det här inlägget har tagit över en halvtimma liksom. Men så är det, det får helt enkelt ta den tid det tar. Dags att sätta igång, tjingeling!

Morsning korsning, klockan är strax halv åtta och jag har redan hunnit med en massa. Bland annat varit i tvättstugan å slängt i första lasset, ska snart ner igen. Är nå galet trött idag, men det ändras det med så fort kaffet börjat ge effekt. Idag ska jag iväg till Handen å få en massa ärenden gjorda, samt handla present till storebror och fika med min älskade Agge. Det kommer bli en bra fredag, det känner jag på mig. By the way så gav allt slitande med jeansen resultat, för imorse när jag kollade in dom så va fettfläcken borta. Woop woop, jag är så jävla bra!

Milo sover, Dizzie sover och snart ska även jag, sova. Är inte det minsta trött, fortfarande upprörd även om det börjar lägga sig lite. Jag borde vara van vid det här laget, jag borde veta bättre än att lita på någon som inte kan litas på. Känner mig dum och sviken, som så många gånger förr. Men det här va sista gången, jag har lovat mig själv det nu. Aldrig mer.


Tack å lov för att jag har er mina finaste, ni gör allt svårt så mycket lättare ♥



God natt bloggen ♥