Det slog mig nyss att det är alla hjärtans dag på tisdag, well grattis alla kära och lyckliga, å till er som tror att ni är det. Är det inte lustigt, att par håller ihop fast det inte finns den minsta gnista kvar? En fråga, why, why, why? Okej... de blev tre... Ne men på riktigt, varför stannar man kvar om man ändå bara går och irriterar sig på varandra, tjaffsar å gnabbas åt minsta lilla och har olika åsikter om allt? VARFÖR? Jo det ska jag tala om för er mina kära små vänner... tryggheten! Allting handlar om den där tryggheten och att människor är så jävla rädda för att bli lämnade ensamma, utan någon att luta sig mot. Det är sant, det är fakta, det är verkligheten! Jag vet, been there done that, typ. Aldrig mer säger jag bara! Aldrig mer ska jag känna att jag behöver en "man" vid min sida för att känna mig trygg, den biten sköter jag så bra själv. Jag har nog aldrig känt mig tryggare i mig själv än vad jag gör nu, jag är nöjd med mitt liv. Jag mår bra, jag är lycklig, jag är jag.