Lite svar till er som frågar...

 

Har sett att ni är några som undrat vad jag är utbildad till och vad jag börjat jobba med. Jag är utbildad uska (undersköterska) med tanken att så småning om plugga vidare till antingen socionom eller barnmorska. Däremot är inget utav det aktuellt just nu, det är mycket som det är med att sköta barn, hund, hem och jobb alldeles själv. Men en dag, en vacker jävla dag då ska jag fullfölja mina drömmar! Om jag inte hunnit få nya då vill säga, haha. Just nu arbetar jag på en underbar arebetsplats som uska, vart tänker jag inte säga då jag inte vill beblanda blogg/privatliv med jobbet. Men jag trivs som bara den och har världens underbaraste kollegor.

Sen va det någon som undrade om jag och Mario blivit tillsammans igen och där är svaret nej det har vi inte. Finns det någon speciell anledning över att du frågar undrar jag då?

Även fast jag e sämst på att svara på kommentarer via era bloggar så läser jag dom alltid och försöker svara via inlägg så fort jag får tid. Så är det något mer ni undrar över så är jag bara en kommentar bort! Höhö!

Puss på nosen!


Svar från frågestunden.

Jag vet att det är känsligt och du helst vill glömma det men jag måste få fråga vad hände mellan dig o mario? skulle verkligen vilja att du svara!! <33 - För privat, det är något mellan mig och honom. Sorry!

Skulle man inte kunna få se hur din mage ser ut nu efter graviditeten? - Hade jag fått den frågan för några månader sen hade jag aldrig valt att lägga ut bilder, men va fan. Jag har kommit över det och accepterat min kropps förändringar efter graviditen. Positivt tänkande, det kunde ju liksom varit värre! ;)



Är du nöjd med hur magen blev? - Med tanke på hur stor magen blev när jag väntade Milo så tycker jag det är ett under att den ens kunnat dra ihop sig helt igen. Men dom där hemska bristningarna och naveln som typ korvade (?) ihop sig pga. att jag haft navelpiercing innan kunde jag ha skippat. Hade det inte varit för dom hade min mage sett i princip likadan ut som innan. Men tacka fan för att bristningarna i alla fall bleknar bort med tiden, kommer sola gärnet sen framöver! Å den där jäkla naveln kan man ju hoppas drar ihop sig, annars så finns det ju alltid kirurgi. Tur det! Mehe...




Hur ser du annars på din kropp om du jämför före och efter graviditet? - Som alla andra ser den, vackrare och perfekt före, hemsk men gjord med kärlek efter :) Haha! Nej men helt ärligt så bryr jag mig inte så där jätte mycket längre, det va värre i början men nu har jag accepterat att min mage inte kommer bli exakt som innan. Jag har fått det finaste man kan få och jag har fått uppleva det häftigaste en kvinna kan vara med om. Jämför man med det så spelar varken bristningar, korv-navel eller någonting annat nån roll. För vet ni, det är så VÄRT det! :)


Hur känns det att vara ensamstående? Det är tufft och ingenting jag trodde skulle ske, men samtidigt är det superkul. Jag får vara med och se varenda sekund hur Milo utvecklas, jag missar ingenting. Mario finns fortfarande med i bilden och hjälper till samt träffar Milo så ofta som möjligt. Så helt "ensamstående" är jag egentligen inte.

Varför har ni inte Milo veckovis? - Att jag har Milo helt är bara temporärt, då Mario tyvärr inte vaknar på nätterna när Milo vaknar. Så tills dess att Milo är så pass stor att han själv kan väcka Mario så kommer jag ha honom helt. När den tiden kommer så får vi se om vi kör veckovis eller varannan helg. Känner jag mig själv kommer jag nog ha jätte svårt att lämna ifrån mig honom, saknar liksom lilleman efter bara några timmar och lämnar jag honom över natten längtar jag nästan ihjäl mig. Men som sagt, det är något vi får prata om när den dagen kommer.

Tror du det tar mycket på ett förhållande att få barn, alltså va det därför det tog slut mellan er?
- Det är klart att det blir en väldigt stor omställning att få barn, all tid och ork går ju åt till Milo. Den lilla tid man får över ska man dela med både vardagssysslor, sambo, familj och vänner. Det är ganska svårt att få det hela att gå ihop så alla blir nöjda. Men som svar på din fråga, nej, det va absolut inte pga. Milo som det tog slut mellan oss. Utan det har med en helt annan sak att göra. Milo är och förblir det bästa som har hänt oss :)

Föresten, vad håller du på å gör i lägenheten?
- Har inte hunnit berätta det än, men Mario flyttade för ett tag sedan. Så jag har hållt på här hemma med att packa, gå igenom alla våra gemensamma saker, samt rensas en massa. Är fortfarande inte klar, det är inte lätt när man har lilleman som vill ha uppmärksamhet hela tiden. Men det får ta den tid det tar, nu är det i alla fall inte mycket kvar.


Svar på tal!



Vad har du för vagn? Den vagnen som vi använder just nu är den ni ser ovanför, en Hoco Travelight. Vi köpte den från Jollyroom.se då den va nedsatt från 5000 till 3000. Nu har dom däremot sommarrea på just den vagnen, 2495 riksdaler kostar den nu. Löjligt billigt för en så pass bra och enkel vagn tycker jag! Känner ni er sugna? I såna fall kan ni bara klicka er in
här.

Sen har vi en Focus Duo också i svart/beige och hur mycket jag än gillar den vagnen så va den nå fruktansvärt stor och klumpig. Den står alltså nere i källaren nu å väntar på att få komma upp till vintern. Ska testköra bägge vagnarna när snön kommit för att se vilken som är bäst att köra med.


Svar på tal!

"Oj, är man så liten bör ju rutinen va att man somnar runt sju.. Inte tio/ elva?"

För det första kan jag börja med å skriva att du förmodligen inte har någon som helst erfarenhet av bebisar? För det andra är min son 3 månader, det är inte ens vanligt att så små barn sover natten igenom. Men jag har haft turen att få en väldigt snäll son som snappat in när det är dag och när det är natt. Skulle han somna för natten vid sju på kvällen så skulle jag ha en klarvaken bebis klockan 3-4 på natten. Är det rimligare tycker du? När det kommer till bebisar så sover dom från och till under dagarna, det är när dom börjar bli större och när dom börjar sova flera timmar man kan börja lägga dom tidigare. Just nu är det Milo som styr sin sömn, inte jag eller någon annan. Den dagen du får barn kommer du förstå vad jag menar, tills dess så behöver du inte besvära dig med att kommentera om sånt du inte har en aning om.



Kram från oss *blink blink*


Svar från frågestunden!



Så här mitt i natten när Milo ligger å sussar sött så tänkte jag passa på att svara på alla frågor från frågestunden.

Varför slutade du blogga? Jag har alltid sagt till mig själv att den dagen bloggandet blir till ett måste så lägger jag av och tyvärr var det så det blev där ett tag. Därför valde jag att sluta blogga och fokusera på annat, sen va det mycket runt om med graviditeten samt flytten. Nu tycker jag det är roligt igen och slänger in ett inlägg så fort jag har tid, dock går den största delen av min tid till att ta hand om Milo nu.

Lever ni på soc? Om vi lever på soc? Vilken jävla fråga, haha! Men som svar så nej vi lever inte på soc! Mario jobbar och är fast anställd sen flera år tillbaka. Jag hade även fast anställning jag med men va ju tvungen att säga upp mig pga. att min rygg inte klarade av de typ av arbete som jag hade då som undersköterska, ja jag har faktiskt en utbildning till och med! Just nu får jag mammapenning baserat på min förra lön, så nej ingen soc och inga andra bidrag!

Kommer det upp en ny design snart? Snart och snart vet jag inte, självklart vill jag göra en så fort som möjligt. Men det tar ju sin lilla tid och den "extra" tiden har jag tyvärr inte just nu. Men ni vet ju att Milo är född så än så länge känner jag ingen bråska med en ny design även om det skulle vara kul med en. Känner ni er manade att göra en så är det bara att hojjta till!

Har ni kommit på något mellannamn till Milo? Vi valde att inte ge Milo något mellannamn då vi helt enkelt inte hade något som vi verkligen ville att han skulle ha. Då kändes det bättre att skippa ett än att ta ett "bara för att".

Vem är Milo mest lik, dig eller hans pappa? Han är nog lik både mig och Mario, fast nära och bekanta verkar tycka att han är mer lik Mario.

Hur mycket gick du upp under graviditeten? Jag gick upp hela 16 kilo, har nog aldrig känt mig så stor å klumpig som då. Nu har jag nästan gått ner allt men ska satsa på att gå ner några extra kilon när jag ändå håller på. Efter nyår börjar träningen och ändring på kosten för fulla muggar och då jävlar ska kilona rasa!

Va de som du förväntade dig o bli mamma? Eller va de helt åt andra hållet? Det va så mycket bättre, helt klart! Aldrig tidigare hade jag trott att man kunde känna en sådan stark kärlek som den man känner för sitt barn. Jag verkligen älskar att vara mamma, det är det absolut bästa som hänt mig!

Tog Milo napp direkt eller fick ni försöka några gånger innan han accepterade den? Milo tog nappen på en gång utan några problem, han älskar sina nappar och vill helst ha dom i munnen hela tiden.

Hur tycker du det är att vara mamma, var det som du tänkt dig? Som jag skrev ovanför så älskar jag att vara mamma. Sen om det va som jag tänkt mig? Nej, det va så mycket bättre!

Är Milo lugn eller har han stunder då han skriker och ingenting hjälper? Ända gångerna han verkligen skriker är om man inte hinner klart med maten i tid eller om han är övertrött. Så än så länge har vi sluppit dessa stunder då han bara skriker å skriker utan att någonting hjälper. Han är väldigt snäll min son!

När du hör "ung mamma", vilken ålder riktar det sig till tycker du? Det är lite olika, jag själv anser mig som "ung mamma" med tanke på att de flesta av mina vänner inte har barn och fortfarande lever det här "ut-å-supa" livet. De som har barn i min närhet är människor som är uppemot 30, med undantag från några få. Mammor som är ännu yngre och särskillt under 18 är ju ett praktexempel på unga mammor. Men som sagt, det beror på hur man ser på saken och hur ens omkrets ser ut.

Har du något bra tips till unga mammor eller dom som vill bli unga mammor? De tips jag kan ge är att verkligen tänka igenom saken, det är ett livsåtagande och något som du senare inte kan ångra. Det är liksom inte ett djur du köper hem som du sedan kan sälja om du märker att du inte klarar av det ansvaret, utan detta är något som du kommer få ha ansvar för i hela ditt liv. Se över hur du har det, klarar du av det ekonomiskt? För det är dyrt med barn, det är inte bara blöjor å kläder som ska köpas utan så mycket mer! Är pappan med i bilden? Jag själv tycker det är väldigt viktigt att barnet växer upp med båda sina föräldrar. Och det viktigaste, är du redo för att ta hand om ett litet liv på egen hand? Tänk på att barnet är ditt barn, ingen annans. Det är du som kommer få byta alla dom där blöjorna, va uppe hela nätter osv, är du redo för det? Sen är det viktigt att du fått uppleva det du velat uppleva och gjort allt som du tänkt dig. För livet med ett barn innebär att man får offra en väldigt massa, men frågar ni mig så är det värt det. Jag är hellre hemma med min lilla prins än någon annanstans!

Efter allt du gått igenom nu, innan du blev mamma och nu när du är en stolt mamma, hade du föredragit att vara äldre eller åldern passar perfekt? Jag tycker att min ålder passar perfekt, jag är ung men inte för ung. Fast hade jag fått reda på att det va så här underbart att skaffa barn hade jag nog gjort det tidigare! Men jag är glad att det blev nu, jag har gjort allt jag vill, upplevt så mycket och efter många om och men äntligen träffat den rätta för mig. Det är viktigt det också, att man skaffar barn med någon som man ser en framtid med, någon som man känner att man aldrig kommer kunna leva utan. Jag har tidigare aldrig känt så starkt för någon som jag känner för Mario och det får mig ännu säkrare på att han verkligen är den rätta för mig, min själsfrände!

Milo är så söt! Förstår att du är stolt och det finns ingen bättre känsla. Så vad brukar ni göra på dagarna? Tack du, skönt att fler känner igen den känslan. På dagarna blir det mest till att slappa här hemma om vi inte ska iväg någonstans, nu när det varit så kallt så har man ingen större lust till att vara ute å ha sig. Annars blir det mest en massa mys och bus med Milo och en hel del powenaps! Haha... 

Vad ska du göra sen efter mammaledigheten? Då blir det till att forsätta leta jobb om jag inte hittat ett innan såklart, jag längtar efter att ge mig ut i arbetslivet igen!

Blir det fler bäbisar under de kommande åren tro? Självklart blir det fler bebisar, Milo måste ju få syskon! Om ca två år så kommer vi nog satsa på ett till tillskott i familjen.

Hur gammal var du när du träffade din pojkvän? Jag va 19 när vi blev tillsammans, men vi har känt varandra sen högstadiet.

Läste någonstans på bloggen att du fick bristningar? Vart i så fall, och hur mycket? Syns de mycket nu? Yes jag fick dom där jävla bristningarna, något jag trott jag skulle slippa då jag aldrig tidigare haft en enda bristning på min kropp. Men icke sa nicke, helt plötsligt dök dom upp en efter en. Självklart är det värt det nu när Milo är här, men jag hade gärna klarat mig utan en massa fula streck på min kropp! Bristningarna kom på magen och brösten, visserliggen inte så konstigt då huden spändes ut nå sjukt mycket... Dom syns fortfarande men har bleknat lite, förhoppningsvist bleknar dom bort helt annars kommer jag ta bort dom med hjälp av laser framöver!

Kan du ha "vanliga jeans" på dig utan att magen "hänger över"? Ska jag vara ärlig så har jag inte provat mina jeans ännu, måste göra det någon dag! Har liksom vant mig vid leggings så det är nästan det ända jag klär mina ben i nu för tiden. 

Var graviditeten planerad? Graviditeten var inte planerad men helt klart det bästa som någonsin kunnat hända oss! Jag slarvade med p-pillerna i en månad och blev på smällen på en gång, det kom som en chock för oss men vi valde att behålla. Jag tror att det finns en mening med allt och även om jag tidigare sagt att jag skulle göra abort om jag blev gravid innan 25 så kände jag något helt annat när jag väl stod där med vetenskapen om att mitt barn växte sig starkare dag för dag inne i mig. Känslorna blev så pass starka att abort inte längre va något alternativ och det är jag glad över idag. Man ska följa sitt hjärta och inte vad andra tycker och tänker!

Vill du ha flera barn med Mario? Ja jag vill ha fler barn med Mario, vi är ju en familj och jag skulle inte kunna se mig någon annan far till mina barn.

Vilken är din favorit mat? Helt klart tacos!





Mamma älskar dig ♥


Läsarfrågor.








Hej Sofia! Självklart har den tanken slagit mig också, att va fan gör jag om bebis blir allergisk? Men har kommit fram till att jag alltid kan proppa i ungen en massa allergitabletter så är det problemet löst! Skämtosido! Nej men jag vet inte riktigt, det skulle bli en väldigt jobbig situation då jag älskar dom där djuren oändligt mycket. Men som du säger kan jag ju inte ta bort mitt egna barn, sälja eller lämna på hem! Jag skulle helt enkelt inte ha något annat val än att hitta nya hem åt mina två, hur ont det än skulle göra. Självklart skulle jag göra allt för att ge dom så pass bra hem som möjligt, men mest av allt hoppas jag på att vi slipper det. Våran familj skulle inte vara komplett utan våra små byrackor!





Hej Carolina! Härligt att du gillar min blogg, det gör mig alltid lika glad att läsa såna kommentarer! Vad det gäller mitt självförtroende så har jag alltid varit sån, det gäller att inte ta åt sig av andras tyckande och tänkande. Men inte heller låta självförtroendet gå till överdrift, ingen gillar en arrogant och egotrippad jävel. Det viktigaste av allt när det kommer till ett bra självförtroende är att vara nöjd med sig själv, jag är jävligt nöjd med mig själv. Ingen människa är perfekt, verkligen inte jag heller. Men jag har accepterat mig för den jag är och som jag ser ut, därav kommer jag aldrig låta någon trycka ner mig. Så folk får prata, tycka och tänka. Det rör inte mig det minsta och kommer aldrig heller att göra. Faktum är den att det oftast är såna personer som inte är nöjda med sig själva som jämt och ständigt ska försöka trycka ner andra. Men ger du fan i att ta åt dig och lyssna på dom så kommer det gå bra för dig med ska du se. Visa världen hur bra du tycker om dig själv, hur snygg du tycker att du är. Håll huvudet högt, visa stolthet och känn tilltro till dig själv!


Nu ska jag fortsätta med maten, kött, pommes och bea blir de. Massa gott! Å fråga mig inte vart jag fått dessa sena middagsrutiner ifrån, för det har jag fan ingen aning om! Efter jag ätit och varit ute med hundarna slumpar jag ut 
Dagens Blogg, ni har alltså fortfarande chansen att anmäla er!


Classy svarar.





Svar: Självklart är det läskigt när barnet sparkar och rör sig där inne, hur skulle det inte kunna vara det till en början? Du är inte van vid att ha något levande inuti dig och har heller aldrig varit med om det tidigare, känslan är både skrämmande och häftig. Men ju längre veckorna går, ju starkare bebis blir, dessto vanare blir du vid att känna den lilla där inne. Tillslut vill du att den ska röra sig hela tiden för att det är så underbart och även ett sätt att veta att bebis mår bra och lever. Jag blir nästan orolig när jag inte känner liten nu för tiden, då jag blivit så van vid att h*n leker rövare där inne varje dag. Så för att svara på din fråga; visst är det läskigt, men bara till en början :)


Svar på tal.



Den här kommentaren fick jag tidigare i min gamla bloggis, kommer dock svara på den här.

"Hej, jag har en fråga till dig: Vilka bloggar läser du och vilka läser du inte? Skulle vara roligt om du kunde motivera varför du läser/inte läser dom osv. För övrigt är din blogg bäst, love it' =)"

(För er som har svårt att läsa den rosa texten)


Jag läser nästan alla bloggar som jag kommenterar, vissa skumläser man bara och andra följer man. Sen är det självklart att jag då och då spanar in några av de större bloggarna, så som KissiePisse, BB och Kenza. FalskSanning brukar jag också klicka mig in på lite då och då, alltid skoj med skvaller, right?

 Vänners bloggar ser jag som en självklarhet att läsa och är det några jag följer så är det släkt å vänners - thats the shit liksom! Dom kan ni hitta nere i vänstra hörnet under länken: Glöm inte att besöka.

De bloggar jag däremot inte läser är såna som inte faller mig in i smaken eller människor som försöker få sig själva till det bättre genom att trycka ner andra i sina bloggar. I dessa blogger förefaller det oftast ett gäng med lögner, både mot läsarna och gentemot dom själva, de ska klassa sig bättre än vad de egentligen är och tror att de har hela världen i deras händer. Dessa bloggar ger bara ut en dålig energi och jag ser därav ingen mening med att läsa dom heller.


Jag hoppas att du är nöjd med svaren, även fast dom kom lite sent och på den här bloggen istället för den gamla. Å tack för kommentaren i slutet, det gör mig så glad :)





Blogg listad på Bloggtoppen.se
Blogg Topplista
bloglovin
Personligt
Vardagsbetraktelser bloggar

Personligt
BloggRegistret.se