Självklart blev det lite shopping åt den lille idag också, va bara tvungen nu när vi äntligen vet vad det är för något. Lillkillen kan ju inte bara ha en massa vitt å beiget liksom! Den söta filten köpte mormor till honom och bodyn stod jag för, visar de andra framöver!

Nu ska vi ut med hundarna på sista kvällsrundan, ska bli skönt att komma ut å röra lite på sig! Efter blir de nog tv tittande med världens bästa sambo, så vi får vellans se om de blir nå mer bloggande för mig idag.

So long!

Nu när vi är iväg för att göra ultraljudet i 3D/4D så passar jag på att slänga upp en liten tävling också, så nu är det bara att gissa på. Men tänk på att du kan bara gissa på ett alternativ! Jag själv tror att det är en tjej, det gör Mario med. Den känslan har vi haft sen början, men vem vet. Kanske ligger det en liten pojke å gömmer sig där inne? Det spelar absolut ingen roll vad det är, vi blir lika glada oavsett. Bara det att man kan få reda på kön känns som ett plus vid sidan av, huvudsaken är ju att bebis mår bra.

Snart får ni se en massa bilder på mitt lilla mirakel ♥

Det gick jätte bra på MVC idag, bebis hjärtljud låg på 150 och SF måttet låg på 26 cm. Det fanns inge äggvita i urinet och mitt järnvärde har stigit till 119. Jag har även gått upp fyra kilo sen jag va där sist, snacka om att min barnmorska började skratta när hon såg mig där på vågen chockad och med öppen mun stirrandes på siffrorna. "Känns det konstigt?" frågade hon sen, "Mhm" lyckades jag få fram. Självklart vet jag att man går upp när man e gravid, jag är inte dum. Men fan så ovant å konstigt de känns!

Dags att öka ännu mer på vikten å göra iordning lite lunch, sen blir det nog en powernap för min del. Känner mig helt orkeslös idag...

Har ju helt glömt bort att visa er den vanliga veckobilden på magen! Lill*n växer så det knakar och är en riktig liten vilde där inne, men det gör inget. Jag njuter för varje sekund! Tänk att vid nästa magbild så vet vi förmodligen vad det är där inne, ska ju göra ultraljud i 3D nu på lördag. Ska bli så sjukt spännande att få se den lilla igen!



Nu är du 26 veckor gången (eller gravid i 27:e veckan, om du föredrar att räkna så). Din bebis hörselnerver blir allt känsligare och om den blivande pappan pratar med bebisen nu, kommer den eventuellt lära sig känna igen ljudet av hans röst. Ju mer bebisen hör pappas röst redan i livmodern, desto mer lugnande inverkan kommer den att ha när bebisen har kommit ut. Högläsning för den blivande mamman, kanske? Det kan vara skönt för pappor att delta, eftersom det hela börjar kännas mer och mer verkligt nu.

Nu är bebisen lite drygt 35 cm lång från topp till tå och väger strax över 750 gram. Ögonen kommer att börja öppnas kring den här tiden och mot slutet av sjunde månaden kommer reaktionerna på ljud att mogna, eftersom hörselnerverna är mer utvecklade då. Bebisen fortsätter att ta små "andetag" som träning inför livet utanför, även om den än så länge andas fostervatten istället för luft.

Nu växer bebisen snabbt och hjärnan utvecklas i intensiv takt. Detta gör att ditt näringsintag är viktigt. Fortsätt äta en välbalanserad kost med mycket grönsaker och fullkornspordukter. Fiberrik mat, som fullkornsprodukter, linser och råris innehåller mycket B-vitaminer och hjälper till att förebygga förstoppning.

Din föräldragrupp kommer förmodligen att börja om ett par veckor (om den inte redan börjat). Träffarna ger information om förlossningen och början av föräldraskapet och om ni kan delta båda två, är det allra bäst. Att vara välinformerad gör resan lättare.

Dom här söta byxerna fick bebis av mamma sist jag träffade henne, gud så mycket kläder lill*n kommer ha! Ni ska bara se det berg vi har än så länge, hajja då hur mycket mer de kommer bli när vi vet om det blir en pojke eller tjej... Tur nog har vi alla varit smarta å köpa i olika storlekar, hade varit jobbigt annars!

Dagens fråga: Kan man få för mycket kläder?

Mitt svar på det är nej, du kan helt enkelt inte få för mycket av det goda!

Jag kunde inte låta bli att skratta när jag vaknade upp imorse å såg detta, like whattafuck? Mina händer är så svullna så man kan undra om jag drabbats av en allergisk chock! Fingrarna är som korvar just nu och handen som en fet ballong, nästan så jag till och med har svårt att pricka rätt tangenter med dom. Här, mina kära vänner har ni några av livets goa stunder när man är gravid. Man svullnar upp lite här å var och känner sig som ett svullo, höhö!

Kommer ni ihåg att mor min lämnade lite kläder hon köpt till bebb*n? Här är i alla fall två söta bodys! Å ja, även om det nu visar sig att det är en tjej så kan faktiskt tjejer ha blått å grönt med. Det behöver liksom inte alltid va rosa å lila! Jag tycker i alla fall att dom va as söta, längtar som fan tills lillen kommer så att h*n får prova allt fint!

För er som undrar över lägenheten, den va stor, ljus och såg okej ut. Självklart är det en hel del som måste fixas, men jag ska tacka ja och sen hoppas jag att vi får den. Ni håller tummarna nu va?

Det är ofattbart att jag gått runt å bärt på mitt lilla mirakel i 25 veckor nu, jag kan inte förstå vart tiden tagit vägen? Nu är det alltså bara 15 veckor kvar tills BF, förstår ni hur lite det känns som? Bebis sparkar har blivit allt mer kraftigare där inne och jag njuter av varje sekund som jag känner den lilla röra sig, det är underbart! Man kan även se magen röra sig utanpå nu, något som verkligen är jätte kul att titta på ♥




Nu är du 25 veckor gången (eller gravid i 26:e veckan, om du föredrar att räkna så). Nu svarar din bebis på beröring. Du kan roa er båda genom att kittla bebisens fot när den sparkar dig, eller genom att ligga på rygg och rulla från sida till sida och se vilka reaktioner du får. Vid den här tiden öppnar sig bebisens ögonlock och det lilla hjärtat slår nu såpass kraftigt att man kanske kan höra det enbart med hjälp av ett stetoskop. Din kropp blir större för att ge plats åt din bebis i takt med att den växer. Ibland kan detta ge upphov till smärtor. Det är viktigt att stå och gå på rätt sätt för att skydda din rygg eftersom din tyngdpunkt förflyttas. Kring denna vecka är det dags för besök hos MVC så att din barnmorska kan ta blodprov.

Bebisen väger nu nästan 660 gram och är ungefär 35 cm lång från hjässa till häl. Den gör andningsrörelser, men har fortfarande ingen luft i lungorna. Undersökningar har visat, att ett 26-veckors foster reagerar på beröring. Om du lyser med en ficklampa på magen kommer bebisen att vända på huvudet, vilket har tolkats som att synnerven har börjat fungera.

När du har tid på BVC kontrolleras ditt blodtryck och du får lämna urinprov. På så vis kan man upptäcka tidiga tecken på havandeskapsförgiftning och diabetes så att behandling kan sättas in om det behövs.

Fingrar, handleder och händer kan kännas domnade eller värka. Det kan bero på att karpaltunneln, liksom så många andra vävnader i kroppen, svällt upp. Det medför att nerver som löper i tunneln kläms, vilket kan orsaka smärta. Handledsstöd kan hjälpa, liksom att ta kosttillskott med vitamin B6. Prata med din barnmorska eller läkare om du har fortsatta besvär och läs våra tips om självhjälp för domnade eller värkande fingrar.

Titta så söta byxor vi fick till lillen utav mamma igår, vi fick en hel del annat också men det visar jag senare. Thanks mami ♥

Folk har länge velat veta hur det gick till den dagen jag plussade på graviditetsstickan. Jag har så många gånger tänkt skriva om just den dagen, men glömt bort det eller skjutit på det. Nu tänkte jag dock dra den historian, för det är en underbar en. Den underbaraste i mitt liv och i Marios, för den dagen kopplades vi ihop på ett helt annat sätt...


Den 24 Mars va datumet när jag pratade med Mysan i panik och sa att hon bara måste ta med sig det där gravtestet hon hade liggandes där hemma, jag kunde känna i hela kroppen att någonting va annorlunda eller fel som jag då tyckte. Jag var inte mig själv, mina bröst ömmade och jag kände mig bara allmänt konstig. Jag hade slarvat som en tok med p-pillerna och sedan inte ätit dom på nästan en månad. Min tanke var att börja äta dom igen och faktiskt sköta dom när mensen skulle komma cirka en vecka efter, men jag kände på mig så innerligt att någonting inte stod rätt till. Visst har man varit lika nojjig flera gånger tidigare, tagit test efter test som visat minus. Men den här gången så visste jag nästan att det inte skulle bli som alla gånger tidigare.

Pappa hade precis kommit ner från Dalarna, dagen efter skulle jag nämligen operera foten och han skulle hjälpa till med hundarna eftersom Mario jobbade om dagarna. När Mysan kom hade han precis satt sig ner med en kopp kaffe i vardagsrummet, helt ovetandes om vad han hade att vänta fem minuter efter. Mysan gav mig testet, jag skyndade in på toan å gjorde det som skulle göras. När det på en gång blev ett plus, ett starkt plus började jag skaka. Även fast jag någonstans visste att jag va gravid så va det otroligt känslosamt att få det svart på vitt. Jag kastade testet i papperskorgen, sköljde ansiktet med vatten, tog upp testet igen, kollade, fortfarande ett plus.

När jag kom ut ur toaletten tittade Mysan på mig frågande, "jag är gravid" mimade jag. Sedan brast det, "HERREGUD, VAD GÖR JAG NU DÅ?". "Våddå?" muttrade farsan, sedan berättade jag. Han blev nog lika chockad som jag, om inte ännu mer. Samtidigt kunde jag se hur han försökte döja ett leende, ett leende av att han kanske skulle bli morfar inom detta år.

Jag ringde upp Mario, berättade och väntade. Tillslut kom det ett; "jaha, men... ja då vet vi att vi kan få barn ju...". Vi sa att vi skulle prata mer när han kom hem och la på, han säkert ännu mer i chock än någon annan av oss. Tillslut ringde jag upp mamma, "jag är gravid, vad ska jag göra?", morsan trodde först att det va ett skämt. När hon sedan förstod att det inte va så fick jag ett, "jag ringer dig sen" och klick, hon la på, lika chockad hon... Ett tag senare ringde hon upp mig, hon undrade om hon skulle köpa ett av dom där testen som visar hur många veckor man gått och komma förbi. Tack, blev mitt svar och efter ett tag va hon här.

Jag tog testet, det visade sig att jag bara gått 2-3 veckor. Under tiden jag gjorde kaffe kunde jag höra hur hon och pappa började diskutera om allt man kunde köpa osv osv. För dom verkade det som om vi redan bestämt oss för att behålla bebis. Det va en lättnad, en stor lättnad att dom blev glada och faktiskt ville bli morföräldrar. Jag hade förväntat mig nå helt annat, varför vet jag inte egentligen men aldrig i min vildaste fantasi hade jag kunnat tro att dom skulle bli så glada.

Även fast min första tanke va abort så fick det mig att börja fundera på hur det skulle vara om vi valde att behålla, skulle vi klara av det ansvaret och framför allt, skulle vi klara av det ekonomiskt. Jag kände mig splittrad den dagen utan Mario vid min sida och bara längtade efter att han skulle komma hem. Samtidigt kom jag på att jag skulle opereras dagen efter och faktiskt ligga i narkos. Så det var bara att ringa läkaren och förklara hur det låg till, därav fick jag göra operationen under lokalbedövning som nog va det värsta jag gjort i hela mitt liv. Ett riktigt trauma som jag nog aldrig kommer kunna glömma, men det är en annan historia.

När Mario väl kom hem fick jag världens största kram och jag kände mig trygg igen, vi skulle lösa detta tillsammans oavsett vad vi fattade för beslut. Vi tog en längre promenad med hundarna och pratade igenom allt, hur vi kände, vad vi ville, hur vi skulle göra. Sen kom beslutet, vi skulle behålla bebis och bilda familj. Även fast vi är unga så var det de ända som kändes rätt och det ända som fortfarande känns rätt!

Jag hade inte kunnat hitta någon bättre karl att skaffa barn med, för han är och kommer alltid vara mannen i mitt liv. Jag älskar dig älskling och vårat lilla mirakel som snart tittar ut. Tack för att du gjort mig till världens lyckligaste kvinna, din för alltid ♥

Seriöst, jag har nog aldrig skrattat så mycket åt en bild som den ovanför. Fy fasiken vad magen ser ut på kort framifrån! Ju längre jag kollar dessto flummigare blir den, haha! Va fan har jag inte slängt ut nån sån bild innan för? Ni måste ju få skratta av er ni med!

Ingen kan ju på fullaste allvar tycka att det är nå sött med den bilden i alla fall, that's for sure!




Nu är du 24 veckor gången (eller gravid i 25:e veckan, om du föredrar att räkna så). Din bebis har ännu inte så mycket kroppsfett, men hjärnan växer fort och bebisen är såpass stor att den börjar fylla utrymmet i din livmoder. Var uppmärksam på vad du äter, eftersom det händer så mycket med bebisens hjärna just nu. Vid det här laget ser du förmodligen gravid ut 'på riktigt' och har kanske också en mörk linje (linea nigra) på magen. Din bebis smaklökar håller på att bildas och med dem t o m smaken för sött. Det kanske är orsaken bakom ditt eget sötsug..? Ingen vet helt säkert, men det är ju en bra ursäkt nästa gång du drabbas av godissug!

Bebisen väger nu över 600 gram och är välproportionerad, men med tunn och ömtålig hud och ringa mängd underhudsfett. Hjärnan växer snabbt och bebisen börjar fylla utrymmet i livmodern. Den är ungefär 30 centimeter lång från hjässa till häl. Även om chanserna att bebisen skulle klara sig med rätt vård om den föddes nu är goda, så skulle de flesta läkare och barnmorskor göra sitt bästa för att förhindra en förlossning i det här stadiet så att bebisen får fortsätta utvecklas på ”vanligt” sätt.

Du kanske har fått svaga röda eller bruna strimmor, så kallade strior på mage, höfter eller brösten. Krämer kan inte ta bort dem, men att ha en BH som ger brösten bra stöd kan förebygga strior åtminstone där. Det är väldigt vanligt i det här stadiet av graviditeten – ca 90% av gravida kvinnor får dem. Efter förlossningen bleknar striorna gradvis och lämnar strimmor som är ljusare än kringvarande hud.

Dina ögon kan kännas torrare och vara ljuskänsligare än vanligt. Detta är också normalt under graviditeten och du kan lindra symptomen genom att använda s k konstgjorda tårar (säljs på Apoteket).

Idag går jag alltså in i vecka 23, å som ni kan se så har magen vuxit en hel del sen jag visade den sist. Det är helt sjukt hur fort det går, veckorna bara drar förbi! Va fan, det känns liksom som om det va igår jag tog grav testet. Men det är skönt att det går så pass fort som det faktiskt gör, för jag längtar ju efter den lilla nå otroligt!



Nu är du 23 veckor gången (eller gravid i 24:e veckan, om du föredrar att räkna så). Ser du fram mot förlossningen? Om du har så mycket energi att du hoppar omkring av glädje, kan din bebis ta del av det eftersom både hörsel och balanssinne är välutvecklade nu. Dessutom kan den blinka. När du nått vecka 24 är din bebis såpass utvecklad att den har en överlevnadschans om den skulle födas för tidigt. För varje vecka som går kommer din bebis att mogna mer och mer och bli bättre rustad att möta världen utanför din kropp.
Bebisen väger nu strax över ett halvt kilo och är nästan 30 cm lång från hjässa till häl. Hörseln är välutvecklad och den kan höra din röst (som under vatten), dina hjärtslag och de mullrande, gurglande och kurrande ljud din mage och tarm gör. Höga ljud som bebisen ofta hör inne i livmodern, t ex hundskall eller dammsugaren, kommer förmodligen inte att låta otäcka efter födseln.

Många studier pekar på att bebisar i magen ofta gillar klassisk musik – av någon anledning särskilt Vivaldi. Pröva att spela Quattro Staggione och se om bebisen reagerar. Lugnar den ner sig när musiken är långsam och blir livligare när den är snabbare? Vem vet, du kanske bär på en blivande dirigent!

Din bebis hörsel fortsätter att utvecklas och lungorna håller på att förbereda sig inför livet utanför. Den sväljer fostervatten, men kommer förmodligen inte att bajsa förrän den är född.  Om bebisen föddes nu så skulle den ha en liten chans att klara sig (ca 16%), förutsatt att den får rätt vård. I detta stadium spelar varje dag i livmodern roll. Om bebisen föds nästa vecka, vid 24 veckor, skulle överlevnadschansen öka till 44%.

Du kanske börjar känna dig klumpig och ovig nu när din tyngdpunkt förflyttat sig. Tandköttet blöder eventuellt när du borstar tänderna och du kanske har fått knoppnavel? Sådant kommer att gå tillbaks till hur det var förut efter förlossningen.

Här har vi lite mer gos till bebis, tre st söta pyjamaser.

Titta vilken fin dress vi fick till bebis utav mamma och Jimmy, visst är den söt? Ganska dyr också såg jag, ibland är det en fördel om man tar bort prislappen innan man ger bort presenter, haha. Men priset är inte det viktiga, inte de materiella heller. Även fast det är grymt kul att få en massa fint till våran lilla sötnos. Gladast av allt är jag över att liten får sina morföräldrar in i livet, för det kommer vara dom bästa morföräldrarna ett barn någonsin kan få ♥

Börjar inlägget med att visa upp det här söta "startkitet" som vi beställde hem till bebis, riktigt sött don't you think? Färgen är vell inte så där jätte roligt, men så länge som vi inte vet vad det är som döljer sig där inne så får vi köra på dessa neutrala färger. Däremot tycker jag mössan ser grymt stor ut om man jämför med resten, hallå inte ska vi vell få oss ett barn med vattenskalle heller! Eller så ser den bara större ut än vad den är...

Nu ska jag göra iordning en riktig brak frulle till mig, passade på att ta en sovmorgon idag. Hjärtis tog hundarna imorse så jag kände liksom ingen press att gå upp, riktigt skönt med en man som hjälper till med det mesta här hemma. Han kommer bli världens bästa pappa, that's for sure! Jaja, dags att välja å vraka i våran proppfulla kyl. Fan vad jag älskar när man storhandlat och har hur mycket gott som helst att vräcka i sig!

Denna söta overall kom hem till mig i ett paket förra veckan, självklart med en massa annat men det visar jag senare. Jag är i alla fall helt kär i den, så otroligt söt! Bebis kommer allt ha det bra mysigt där inne när det är dags att åka hem från BB, det är en sak som är säker - gud så jag längtar!

Skulle egentligen visat er detta igår, men blev ganska sent hos Mys å Stevo. Maten blev i alla fall kanongod, värre är det idag. Stinker vitlök i munnen från gårdagens tzatsiki, så jävla groose! Inte spelar det nån roll att man borstat tänderna hundraelva ggr, gurglat med munskölj eller druckit kaffe - det stinker lika jävla mycket för det! Nån som har nå bra tips? Jag har hört att banan å persilja ska funka, dock har jag inget av det hemma. Så får allt fortsätta gå runt å lukta prutt i mun!