Den här bilden är bra många år gammal, på den bilden var det bara jag och Dizzie. Jag bodde hemma å hade min trygghet här hos mamma. Nu några år senare är jag sambo, har ytterliggare en hund och även en son. Vad fort allting gick, vart tog tiden vägen? Hade någon sagt till mig då att mitt liv skulle se ut så här hade jag inte trott på det för fem öre. Men jag är lyckligt lottad över det liv jag lever, jag har världens underbaraste sambo (oftast i alla fall, mehe...), en gudomlig son och två tokmysiga jyckar. Inte nog med det så har jag den mest kärleksfulla familj man kan ha och dom bästa vännerna. Vad mer kan jag begära? Vad mer kan jag få? Ingenting som går upp mot allt detta i alla fall. "Pengar kan köpa mycket men inte den lycka äkta kärlek ger". Så länge jag har er vid min sida klarar jag allt ♥