Tänker tillbaks...
Jag har allt jag någonsin velat ha, jag är lycklig. Men varför... varför känner jag mig då så övergiven för? Det finns så många vänner som jag knappt pratar med längre, som jag på ett eller annat sätt förlorat kontakten med. Sen finns det dom som jag träffar, nån gång ibland... Såna som stått mig så nära, såna som visste allt om mitt liv och hur jag mådde. Såna jag kunde prata med om allt, precis allt! Nu finns det inte många såna kvar... Sen jag blev gravid försvann dom, en efter en. Det blev inte mycket till att träffas, telefonsamtalen dog sakta ut och tillslut hela vänskapen. Kommer det bli som förut? Kommer vissa komma tillbaka? Eller är jag bara för dom en "tråkig" mamma? Tog mitt liv slut för er när Milo kom? För mig började det, han är min lycka. Borde inte sanna vänner glädjas med mig? Uppleva den lyckan med mig istället för att försvinna? Jag förstår inte, hur mycket jag än gör det så förstår jag verkligen inte...
Dom vänner som verkligen finns där, i vått och i torrt. Tack... tack för att ni lyssnar på mig, för att ni ger mig en stöttande axel när jag har det svårt, för att ni delar era skratt med mig. Men mest tack för att ni finns! ♥
åh vad jag känner igen mig i det där. när jag blev gravid så försvann en efter en för mig med. men jag är glad att det blev så på ett sätt, för nu vet jag verkligen vilka som är mina äkta vänner.
känner igen mej mej så väl, var samma för mej, en efter en försvann ... vissa direkt andra med åren. ,men är väl mycket det att man växer ifrån varandra, man lever olika liv. ,men med åren har man kvar dom äkta vännerna och funnit nya ist. ,har faktikst till och med nu denna grav förlorat en nära som jag pratade om allt med.(lärde känna henne när både hon o jag var gravida så sist med sonen) ,hon tyckte så olika o förstod inte alls hur jag kunde behålla detta barn o jaa fuck henne liksom för en äkta vän står väl alltid bakom en vad man en gör. tycker iaf jag.
Håller med de ovan, känner igen mig så väl.. Många vänner försvann men det kommer nya.
De äkta stannar kvar :)
Känner också igen mig, många vänner försvinner då man skaffar barn och nu när jag fått distans till det hela så ser jag ju att det är mina riktigt vänner som stannat kvar, de som är värda att ha i livet och som jag släpper tätt inpå eftersom jag kan lita på dem, och jag vet att de stannar kvar no matter what :)
Fin bild! =)
Tänker på dig. Hoppas det blir lättare <3
Glöm inte du har en underbar son som älskar dig mer än någon annan!
kram
Men gumman då :( det är precis så jag känner..så numer känns det som att man bara sitter själv hemma med sitt barn och hoppas någon ska höra av sig.. för man vill ju inte kännas sig "desperat"..
Vet du, vi kan umgås med med våra små..och varann.. så kan vi göra allt och snacka om allt.
Du har mitt nummer och min mail..hör av dig! Du är inte ensam!
kramar <3 // Dessi & Novalie
Jag känner iget mig i det där.. har själv märkt att vännerna börjar sina lite när man blev Gravid. Är som att man växer ifrån varandra på något sett. Men som folk skriver, dom äkta stannar!
Vet precis hur det där är. Varenda jävel försvinner en efter en, så har det varit för mig i alla fall.
På sätt och vis förstår jag dom som försvunnit. Skulle jag inte ha barn och min kompis skaffar det, så finns det ju inte så mycket gemensamt längre. Kompisen är en "hemmafru" medans man själv springer på galej varenda helg. Då blir det ju rätt beige att umgås med "hemmafrun" i jämförelse med en massa party. Visst, riktiga vänner ska inte göra så. MEN jag kan ändå försöka se saken från deras sida också. Man kan ju även vända på steken och säga åt den nyblivna mamman att livet inte slutar bara för att man får barn :P
Det är synd att det är så, men du får glädja dig med att du har fått uppleva det härligaste i livet Lyckan att få bli mamma vilket inte är alla förunnat, Du är just nu i en ny fas i ditt liv, där många kommer att försvinna kanske bara för en tid för att senare dyka upp igen på mera lika villkor när de själva hamnat i fas med dig o din utveckling det kan ta tid men då är det upp till dig att avgöra hur du vill att ditt liv ska se ut o vilka som ska få finnas där. Du har de som bryr sig om dig även de som inte alltid syns eller finns, men aldrig längre bort än ett tel, samta, Sköt om dig o ta vara på den tid som är nu för den kommmer inte tillbaka, Kramizar
