Jag grubblar, tänker, funderar. Tar en klunk cola från mitt glas inköpt på Ikea, grubblar lite till och fortsätter fundera. Greys Anatomy är på, men jag kan inte koncentrera mig. Guccan klättrar över mig, fram och tillbaks här där jag sitter i min sköna divansoffa. Men jag märker det knappt, tankarna tar över. Pappa babblar på i bakgrunden, jag svarar inte med korrekta ord. Det kommer mest mhm, okej ut från min mun. Tänker på framtiden, på imorgon, på alla dessa val man ska behöva ta genom livets gång. Försöker komma på nå vettigt att skriva ner, men orden får flöda som dom vill. Jag vill inte kämpa emot, utan ge med mig och bara andas ut. Tittar på vardagsrumsbordet som saknar glasskivan som ska vara på, den som krossades i mina händer när jag gjorde rent den en gång för länge sen. Funderar på ett nytt bord, ett bättre bord. Tänker på den där sjukt snygga jackan som finns på H&M, den som bara väntar där på mig för ynka 200 kr. Ser skumpa flaskan jag fick av faster i studentpresent, "lova att dricka den vid ett speciellt tillfälle" sa hon. Jag lovade, än har den stått kvar. Orörd och oöppnad. Har det inte funnits några speciella tillfällen, eller har jag bara låtit dom passera förbi? Jag å Mys skulle ju öppna den första gången vi gick ut tillsammans efter att Liam kommit till världen, vi har fortfarande inte varit ute. Funderar på när nästa tillfälle kommer till akt? Vill gå ut å gå, i flera timmar helst. Kanske för att det är sista gången på några veckor som jag kommer kunna ta mig en längre promenad, kanske för att jag bäst rensar tankarna så? Måste snart ta en dusch å tvåla in mig i Descutantvål, alla bakterier ska väck. Inte ska vell en inflammation ta kål på mig? Nerverna spökar, tänk om jag inte klarar av operationen imorgon? Tänk om det gör ont? Min smärttröskel är hög, det kommer gå galant. Jag klarar allt, en människa byggd av stål och guld!