Thihi, Gucci spydde ner ett av våra täcken nyligen. Mario blev helt tokig och jag kunde inte annat än att skratta åt hela situationen. En galen sambo, en skamsen chihuahua och en frågande Dizzie. Hur ska han klara av en bebis som spyr och kladdar ner? Kanske är bra att han får vänja sig med djuren innan? Haha... Tur att vi har tvättmaskin i alla fall, annars hade det varit jobbigt särskilt med tanke på att tvättstugan nästan alltid är fullbokad. Ska man ha en tid får man boka veckor innan, ja oftast i alla fall.

Idag är vi alla galet trötta här hemma och jag har huvudvärk - igen! Blir tokig, börjar fundera på om det har med graviditeten att göra? För inte fan hade jag huvudvärk var och varannan dag innan. Ja det börjar nog bli dags att besöka läkaren snart, jag vet...

Gucci väckte mig för ca en timme sedan och va på både mys och bushumör, han är min egna lilla väckarklocka den där. Så det va bara att gå upp och gå ut på en promenix, när jag kom hem igen hoppade jag in i duschen på en gång - så kanske håret hinner torka av sig själv innan vi ska iväg?

Just nu sitter jag och äter frulle, som består av jordgubbar och mjölk. Har tokfastnat på de, så jävla gott! Snart ska jag ta å väcka Mario som fortfarande ligger och sover, att han inte redan vaknat? Så mycket liv jag har fört här under morgonkvisten... Måste ta å ringa Annelie också, undrar vilket tillstånd hon är i då hon va ute på krogen igår. Föresten, vill ni veta något skrattretande? Jag höll på att inte komma upp från badkaret tidigare idag, de är nå sjukt vad ont i ryggen jag har och värre verkar det bli, kul jul! Tror det luktar läkarbesök nästa vecka, om jag orkar vill säga...

Ska ta å göra iordning mig nu, vi ska ju iväg å fira Paul. Hoppas bara att det slutar blåsa så jävligt, eh vafan klagar jag för? Så länge det inte regnar så! Försöker hinna med ett inlägg innan jag drar, tjingeling!

Att Baylo snart ska dyka upp, visst är han söt? Tur att han är så pass flummig som han är å inte fattar att Dizzie löper, jo för det är sant. Antingen förstår han inte, har inget luktsinne eller är lagd åt andra hållet. Nej, nu skoja jag bara. Men han bryr sig inte det minsta om att hon är inne i det värsta löpstadiet just nu, han har inte ens varit å luktat henne där bak. Annat är det med Gucci, 5 månader men på henne som en vuxen hanhund. Tur att bollarna snart ska bort då! Fast fatta va skönt om han kunnat vara som Baylo han med, då hade Guccan kunnat behålla sina nötter och jag hade inte blivit några tusenlappar fattigare.

Idag ska jag ta å leka "hemmafru", det blir till att storstäda å ha tvättstugan. Senare ska Mysan & Liam komma förbi så ska vi pilla på hennes design. Får se vad vi hittar på! På tal om det så måste jag själv ta å ordna med headern, den passar inte in till min nya design jag kirrat. Får vell ta å se när det blir av de också?

Tänk att min lilla bebbe va så här liten för några månader sen, han vägde bara 700 gram när jag fick hem honom. Nu är han dubbelt så stor, med en enorm personlighet och viljestyrka. Envis som attan och kaxig som fan! Brukar kalla honom för "Terror", för emellanåt är han en riktig liten terrorist här hemma.

Det är skönt att han börjar bli större nu, man behöver inte ha "ögon i nacken" konstant och hålla koll på vart lillskiten är. Han är nästan helt rumsren och har lärt sig de mest nödvändiga kommandon. Han kan följa med ut på långprommisar utan att man behöver bära honom titt som tätt och man kan lämna honom ensam hemma.
Men ändå kan jag inte hjälpa att sakna den tiden då han va så liten så att han fick plats liggandes i ena handen.

För att ge er en inblick i hur liten han faktiskt var!!!



Haha, Sebbes fötter va till och med större än lillen!

På mina två terrorister som förgyller mina dagar med skratt, bus, kärlek och en hel del tvister. Men jag älskar dom av hela mitt hjärta och skulle inte för något i världen vilja leva utan dom!

By the way, visst har lillen blivit stor?

Gissa vad min lilla pärla lärt sig idag då? Jo han har lärt sig ligg på komando! Sitt och tass lärde han sig redan vid två månaders ålder, likadant med stanna och kom hit. Han är riktigt lättlärd den där, men det är ju inte så konstigt när han har världens envisaste matte som lär ut. Vem vet, kanske får jag honom till att bli världens lydigaste chihuhua ändå? Hur som helst så kommer han bli en riktigt lydig hund, det är ju en själv som formar sin hund och det är så jag vill ha honom. Sen att det tar tid är en annan femma, men det får ta den tid det tar. Jag ska fortsätta med att träna och uppfostra honom likadant som jag gör varje dag, för då vet jag att jag kommer få en balanserad och väluppfostrad hund å framför allt en bra vän för livet.

I alla fall när man kan ligga, klättra, sitta och busa ovanpå henne.









Det gick i alla fall bra på arbetsförmedlingen, kom hem med lika mycket i huvudet som jag visste innan mötet så det kändes vell ganska onödigt att ens åka dit. Jaja, jag får ju pengar för det så whattafuck! Att Gucci va med hade dom inga problem med, som tur var. Å han va så snäll så lillkillen, sa inte ett knyst under hela mötet utan låg å sov på mina ben.

Nu ska vi snart drutta iväg till arbetsförmedlingen, ja jag tänker ta med mig Gucci! Hoppas dom inte klagar bara, men vad gör man då? Inte fan lämnar jag honom hemma i flera timmar själv i alla fall, inte nu när han är så här liten. By the way, vet ni vad han gjorde idag? Han kissade med benet uppe mot ett träd! Han börjar bli stor nu min lille pöjk! Nej time to go, måste ut med Ice också!

Tjingeling!

Nu är Icen här, både han å Dizzie är glada över att få spendera lite tid med varandra. Dizzie har ju trots allt agerat "extra mamma" till Ice redan när han va valp. Nu bjuds det på några blandade bilder på våra små bebbar!

Nu har jag å voffarna varit ute på en prommis, om man bortser från att Guccan skällde som en tok på en golden retriver samt nån kärring som han tyckte såg läskig ut, plus att han sedan vägrade lyssna å sprang iväg till fel port - ja det pratar vi inte om! Men annars va det en härlig promenad! Tränade Dizzie också på att gå fot lös, som vanligt när jag går själv så lyssnar hon bra. Tänk om hon kunde vara så uppmärksam och observant på mig när andra va i närheten också!

Lite senare idag blir det en prommis till gravfältet med Issa och Ice, hundarna ska busa, jag ska fota och Issa ska hänga upp mat till fåglarna tydligen. Haha, hon är rolig den där!

Men jag har fanimig den mest underbaraste och vackraste lilla chihuahuapojken också!





Gucci, min lilla ögonsten ♥

Rottweiler är verkligen min ras, det är nog den mest underbara av dom alla!

Här har vi några punkter till varför just den rasen har blivit min favorit:

♥ Rottweilern utvecklar starka band till sin ägare och har ett stort begär att tillfredsställa ägaren.

♥ Rottweilers mår bra av mycket uppmärksamhet från sina ägare och bryr sig om att deras ägare är glada.

♥ Rottweiler är hundar med starkt och stabilt psyke och är en lugn, vänlig och godmodig hundras som är tålmodig med barn, tillgivna och följsamma.

♥ Rottweilers är snabblärda och lydiga men kräver såväl mental som fysisk stimulans för att må bra.

♥ Rottweilern är av naturen en tyst hund och skäller sällan.

♥ Rottweilern är en mycket orädd hund som är förträfflig som vakthund, särskilt genom sin kraftfulla uppsyn.

Inte nog med det så är rottweilern lugn inomhus och kan mycket väl bo i en lägenhet om ägaren vill säga ger hunden den motion som den faktiskt behöver, dvs flera timmar varje dag. Om man väljer att skaffa sig rottweiler måste man vara beredd på att dagligen ge hunden den mentala stimulans och motion som krävs för att den ska bli en bra familjemedlem.

Rottisen är inte svårare att dressera än andra raser, dock kräver dom en bestämd och fast hand men en följsam ägare. Rasen är inte lämplig för oerfarna hundägare, utan då bör man börja med en hund i samma storlek men med mindre temprament. Annars är det lätt att det slår fel...

Jag är säker på att jag kommer fortsätta äga rottisar genom mitt liv, dock kommer Dizzie alltid vara den speciellaste av dom alla. Hon kommer alltid vara "my number one" och jag älskar henne otroligt mycket ♥

Chilie å Gucci langar en high five på att dom än en gång lyckats röjja gärnet i lägenheten så att mamma snart blir tokig!

Ps. Nämde jag att vi va tvugna att formatera om min "trasiga" dator? Nej, tänkte vell det! Jag förlorade i alla fall över 27 000 bilder och tusentals låtar mm. Det känns surt, jävligt surt! Kan dock glädja mig åt att datan inte är lika seg längre, för att vara ärlig går den nog fortare än fortast nu!

Även fast jag inte tror att någon av oss egentligen vill gå ut i den här förbaskade jävla snöstormen, men har vi nå val liksom?