Det är konstigt, men emellanåt så saknar jag verkligen tiden som gravid. Jag saknar dom där sparkarna, alla rörelser och den där stora putiga magen. Jag saknar spänningen, den där starka längtan efter första mötet och alla ultraljud. Det var en magisk tid, det va det verkligen. Däremot så går ingenting upp emot den tiden jag har med Milo nu, att han kom in i mitt liv är verkligen det bästa som kunde hända mig. Jag älskar honom så otroligt mycket, mammas lilla ögonsten ♥