Milo ligger å snackar för fullt i soffan här brevid mig, eller snackar? Snarare skriker och skrattar, han har liksom upptäckt vilken kraft hans röst faktiskt har medans jag börjar få huvudvärk, härlig kombo va?

Idag har det gått en vecka sen farmor gick bort, hur kan det gå så fort? Det är nå hemskt vad jag saknar henne...