At the bottom, struggling to get up again...
Livet är så jävla orättvist, hela mitt liv har raserats. Alla planer, alla tankar, all kärlek. Hur går man vidare? Inte blir det lättare när allt annat runt om som måste lösas inte går som man vill, vart är alla hjälpsamma människor? Vart är dom med hjärtat på rätt plats? Som om det inte redan är jobbigt nog, som om jag inte redan mår tillräckligt dåligt. Jag förstår inte hur jag ska orka, orka med vardagen samtidigt som jag måste handskas med allt annat. Det tär så fruktansvärt mycket på en, ni har ingen aning. Men jag kommer klara det, jag kommer kämpa för att vara den bästa mamman i hela världen. Å så länge Milo får det bra, så länge han kan växa upp med kärlek och trygghet så kommer allt lösa sig. Jag själv kommer leva i celibat nu i resten av mitt liv, jag ska endast leva för min son. Kärleken kan slänga sig i väggen, för helt ärligt, så tror jag inte på den längre...
Alltså, fan vad jobbigt för dig :/ Lider med dig! Vet själv hur det känns att stå stark och modig, och i nästa ögonblick så ligger man på marken, med ett stort öppet sår i hjärta och själ, sparkad och spottad på .. Känns som att inget alls kommer hjälpa, att man kommer vara trasig och halv resten av livet. Och i nästa sekund så ler din son, skrattar och skänker dig en glädje som tränger undan allt annat. Milo är den viktigaste i ditt liv, han som ger dig glimtar av hopp nu när du behöver det som mest. Han är allt du behöver, och vill ha just nu. Låt det vara så, ta varje minut åt gången. Andas. Gråt. Skrik. Svär. Skratta med din son. Du överlever. Just nu ålar du dig fram i skiten. Snart kan du sätta dig upp och se vart du ska/vill gå. Och till slut reser du dig och går med huvudet högt dit du vill!
Massor av kramar till dig vännen! Mejla gärna om du vill prata mer, jag har tagit mig upp från det mesta känns det som. Tänk nu att; DU har en inre styrka, massiv, intensiv, glödande som kommer hjälpa dig!
Lots of Love // Becky
Tänker på dig .. <3
tråkigt att läsa att du mår så dåligt, :/
jag tror då allt att du är en stark kvinna och att din son gör att du klara livet. Det är viktigt att ha någon drivkraft som driver en vidare när livet är svårt, tro mig jag har själv mått så som du trots min unga ålder. Men be Strong, tänk framåt, och inte tillbaka för då blir du fast. Du kommer få en bra framtid tillsammans med din son och en dag kommer du finna kärleken igen, men låt det ta tid!<3
Kramar
